2016 grundade tre personer med lång erfarenhet av att arbeta med utsatta barn och ungdomar ett företag tillsammans. De drevs alla av samma vision: att få utsatta ungdomar att förstå och realisera sin fulla potential. Företaget som fick namnet Samskapa bygger på en övertygelse om att utveckling uppnås genom samarbete.
– Vi ser en utveckling i samhället där psykiatriska diagnoser blir vanligare och psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar. Olika delar av socialtjänsten, BUP och skolan får hantera denna utveckling. Alla gör insatser för att hjälpa till men utan ett fungerande samarbete och samordning uteblir resultaten, särskilt i allvarliga fall. Alla har ett ansvar för sin del, men ingen ansvarar för helheten. Det vill vi ändra på, säger Mathias Johnson en av grundarna av Samskapa.
Samskapa hjälper utsatta barn och ungdomar med stora behov. Med utgångspunkt i individens situation utformar de en behandlingslösning där de parallellt arbetar med social problematik, psykiatriska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, skolgång samt familj och nätverk.
Grundat: 2016
Anställda: ca 200 personer
HVB-hem: 10
LSS-boende: 3
Andra stöd som erbjuds är behandling i hemmet, familjestöd, stödboende och familjehem.
Samskapa erbjuder stöd och behandling till utsatta barn, unga och deras familjer. De insatsformer som erbjuds är exempelvis behandling på HVB-hem, LSS-boende, stödboende, behandling i hemmet eller i familjehem.
– Vår målgrupp är barn och ungdomar som har omfattande behov, vars beteende har börjat få allvarliga konsekvenser. Behoven och svårigheterna skiljer sig mellan ungdomarna vilket gör att insatsformerna och behandlingen måste anpassas efter varje enskild individ för att behandlingen ska ge effekt, säger Mathias.
Grundarna, som utöver Mathias är Darryl McCormack och Daniel Oja, alla med lång erfarenhet från liknande verksamheter, såg möjligheten att skapa större värde på en bredare skala. Under sin tid som anställda insåg de vikten av att tydliggöra arbetssätt för att få utveckling i verksamhetens värdeskapande och säkra kvaliteten i utförandet. Detta tog de avstamp ifrån.
Huvudprocessen, som först ritades på baksidan av ett presentpapper, blev företagets kärna som visade hur de skulle arbeta för att säkra kvaliteten i sitt stöd till ungdomarna.
– Vi började uppbyggnaden av Samskapa genom att utgå från kärnan i verksamheten – arbetet med ungdomarna. Därefter började vi arbeta med processerna, en process i taget. Steg för steg har vi byggt processtrukturen och nu har vi kommit en bra bit med att skapa en helhet, säger Mathias.
Många organisationer styrs fortfarande på ett funktionsorienterat sätt och när styrning och utveckling sker vertikalt i stuprör kan kärnverksamheten, och i detta fall ungdomsperspektivet, hamna i skymundan. Genom att arbeta processbaserat så undviker man det menar Mathias.
– Det råder inga tvivel om varför vi finns till och för vem. Ungdomsperspektivet är i centrum och alla förstår att det bästa för ungdomen är att arbeta enligt våra processer.
Samskapa har ett starkt fokus på att skapa och säkra värde genom sina processer. Verksamheten styrs utifrån fyra grundläggande direktiv: utmärkt kvalitet, hållbar verksamhet, självgående organisation och ansvarsfull tillväxt.
Från att vara tre 2016 är Samskapa nu ett företag med ca 200 anställda. Det har skett en expansiv tillväxt och dem har gått från ett HVB-hem till att erbjuda 10 HVB-hem och tre LSS-boenden samt utökat möjligheterna att ge stöd genom familjestöd, stödboende och familjehem. Det pågår ett ständigt arbete med att utveckla verksamheten för att kunna erbjuda bästa möjliga stöd till ungdomarna.
– Vi tar nu ytterligare ett steg i att vara den samverkande parten för våra ungdomar. Genom vårt nya behandlingskoncept PIB, som står för professionell integrerad behandling, kan vi ta ett helhetsansvar över ungdomarnas behandling. En del av detta är att vi nyligen har blivit vårdgivare och kan nu ge insatser enligt hälso-och sjukvårdslagen. Vi arbetar just nu med att inrätta ett kompetenscentrum med psykologer, sjuksköterskor och andra professioner inom sjukvården för att kunna erbjuda fullt stöd under samma tak berättar Mathias.
Nyckelfaktorerna till att Samskapa har lyckats expandera i denna takt är många. Deras tydliga processtruktur och att de har arbetat med att säkra kvaliteten från dag ett har varit bidragande.
– Vi har haft höga ambitioner med verksamhetens kvalitets- och processarbete och det har krävt både mod och uthållighet att fortsätta på vår väg under tillväxten. Men det har gett resultat och bidragit till att vi har kunnat bibehålla kvaliteten i våra insatser gentemot våra ungdomar.
Att Samskapa har lyckats rekrytera och behålla personer som delar verksamhetens vision och besitter rätt kompetens har också varit viktigt.
– Att medarbetarna tror på vår vision och arbetar enligt processerna har medfört att vi alla arbetar mot samma mål och det är viktigt, tillägger Mathias.
På Samskapa uppmuntras medarbetarna till att både rapportera avvikelser och komma med förbättringsförslag. Ambitionen är att skapa en kultur där alla känner att de är en del av kvalitetsarbetet och kan bidra till att förbättra verksamheten.
– Det är viktigt att medarbetarna ska känna en uppmuntran i att rapportera in en avvikelse och att dem förstår att det handlar om att förbättra för sig själva och ungdomen. För att stärka detta har vi exempelvis delat ut pris till den person som skickat in flest mejl. Innehållet i mejlen var inte i fokus, utan vi ville uppmuntra handlingen.
Priset har haft en positiv effekt och lett till allt fler anställda skickar in mejl med förslag och idéer på förbättringsområden.
Processkartorna har gett medarbetarna en tydlig bild över hur verksamheten fungerar och har bidragit till en ökad förståelse för hur olika delar av verksamheten förhåller sig till varandra och samverkar menar Mathias.
– Ibland kan saker kännas som ett garnnystan där man inte kan ta i en del utan att hela nystanet följer med. Huvudprocesskartan bidrar till att man ser hela garnnystanet, samtidigt som man ser varje tråd mer tydligt.
För verksamhetens viktigaste process, den som ämnar att säkra ungdomens resa, har man tillsammans med Trivector LogiQ tagit fram en ny, mer grafisk version av processkartan som fyller ett annat syfte än den mer detaljerade versionen.
Huvudprocessen ”att möjliggöra utveckling GENOM ungdomen” startar med en placeringsförfråga och slutar i att ungdomen har lämnat verksamheten och tagit nästa steg i sin utveckling. Målet är att ungdomen ska lämna på en bättre plats än där dem var när dem kom in.
– Jag ser processkartan som ett verktyg både vid kommunikation med ungdomen och vid introduktion av nya medarbetare.
Processen består av fyra faser som symboliseras i kartan; första fasen är öken som leder till skogen, till bergsbestigning och slutligen en flygplats som symboliserar att ungdomen nu är redo att ta sig ut i världen. Varje symbol bär på en liknelse som hjälper till att skapa förståelse för ungdomens resa.
– Jag tror att det är fördelaktigt för nya medarbetare att först få ta del av den grafiska processkartan för att få en förståelse för kärnverksamheten, ungdomens utveckling och resa, innan de tar del av den mer detaljerade processkartan. Det blir lättare att relatera och se kopplingen till den detaljerade kartan när man först har fått en överblick, säger Mathias.
